Välkommen

Här skriver jag inlägg som anknyter till begreppet finska krigsbarn. Material hittar jag i tidningar, böcker eller andra källor. Ibland får jag material från enskilda personer. Min avsikt med bloggen är enbart att försöka vidga kunskapen om just finska krigsbarn. Kommentera gärna inläggen. Tipsa vänner om bloggen.
Here I write posts related to the concept of Finnish war children. Materials can I find in magazines, books or other sources, sometimes materials from individuals. My intention is just trying to spread knowledge about Finnish war children. Tell your friends about the blog.

lördag, augusti 27, 2016

Eslöv minns krigsbarnen


Krigsbarnen minns Eslöv


Här promenerar ett 20-tal nyanlända finska barn en solig vårdag i mars 1944
tillbaka till järnvägsstationen, efter att just ha blivit utspisade på soldathemmet på
Kanalgatan. På järnvägsstationen väntar fosterföräldrar på att få ta hand om barnen.
Som synes var det ganska många pojkar denna gång. Även om fosterföräldrarna
ofta önskade små blonda flickor blev pojkarna mycket väl mottagna.
Foto: Bild i Syd.
Eslöv blev ett centrum för mottagning av finska barn till Malmöhus län och Skåne under krigsåren. Därifrån hämtades de av fosterföräldrarna, som fortsatte med olika järnvägs- och busslinjer ut till barnens nya hemorter. Flera barn blev också placerade i Eslöv och intilliggande byar och gårdar. I Eslöv samlades också grupper av barn när de skulle resa tillbaka efter krigsslutet. Till minne av dessa krigsbarnstransporter invigdes den 10 juni 2011 en minnestavla i järnvägsstationens väntsal. Den minnestavlan är numera ett av stadens kulturmärken, som beskrivs i en broschyr om besöks- och sevärda kulturminnen i staden.

Två krigsbarn med var sin flagga representerade sina respektive länder de är bosatta i stod vakt vid minnestavlan efter invigningen.
Så har just syftet med minnestavlan uppnåtts - att informera om och förlänga minnet av krigsbarnen, som under några år vistades i länet. Det blev en personlig triumf att den kom på plats, men det hade inte kunnat ske utan en busslast "gamla" krigsbarns från Finland och Eslövs kommuns aktiva medverkan.

De besökande krigsbarnen från Finland uppvaktade kommunen dels med anledning av stadens eget 100-årsfirande och dels 70 års minnet av de första krigsbarnstågens ankomst, med en bronsminiatyr av den i Haparanda uppsatta statyn "Separation", Den mottogs av kommunalrådet Cecilia Lindh.
Foto: Eslövs kommun/Ulf Axelsson

söndag, maj 22, 2016

Medlemstidningen digitaliserad

Riksförbundets medlemstidning

RIksförbundet Finska Krigsbarns medlemstidning - MedlemsNytt - har från dess första nummer 1996 t.o.m nr 4 - 2014 blivit tillgängliga på internet. 

Kai Rosnell har lagt ner ett jättejobb på att skanna alla de äldsta årgångarna, medan senare årgångar har funnits som färdiga PDF i Kais dator. De kan alltså nu läsas direkt på dataskärmen eller laddas ner till den egna datorn för utskrift hemma. För gamla medlemmar kan det vara en riktig nostalgitripp att botanisera i de gamla tidningarna - för senare tillkomna är de en källa för mer kunskap. 


Klicka här >  RFK:s MedlensNytt 

Tidningsarkivet öppnas direkt med årgångarna i kronologiskt ordning. Varje årgång innehåller 4 nr med 16 sidor vardera. Enstaka tillfällen kan det vara fråga om dubbelnummer, då det kan vara fler sidor. 
Gör ett prov - öppna tidningen med kungen: årgång 2004 nr 4. Det är enkelt.

fredag, maj 13, 2016

Här började finska krigsbarn.

Kanske den första artikeln om finska krigsbarn?

Finska krigsbarns historia i pressen började troligen med en liten notis på en nästan undanskymd plats i Dagens Nyheters sista sida den 5 december 1939. Det är väl troligt att såväl Svenska Dagbladet som Stockholms Tidningen också hade nyheten den här dagen, men detta hittade jag i DN:s digitala tidningsarkiv. 


Den lilla blygsamma notisen kommer som en avslutning på en stort uppslagen artikel som startade på första sidan med ett dramatiskt upprop med en rubrik över 4 spalter. 



SMÅ BARN FRYSA IHJÄL,
FLYENDE I ALLA ÅLDRAR.

Det var naturligtvis dramatiskt och skrämmande för de svenska läsarna. Och viljan att verkligen hjälpa Finland, i den nödsituation som landet kommit i, var verkligen stor. Man kan konstatera att tanken att ta emot finska barn inte uppstod hos Maja Sandler utan unisont hos många svenska kvinnor, som kände att man ville hjälpa sina drabbade finska medsystrar genom att ta hand om deras barn. Men Maja Sandler var den som lyssnade förstod att något måste göras. Och hon kände igen att efter föregående krig hade barn från flera europeiska länder fått en tillfällig fristad hos svenska familjer. Och man måste beundra den beslutsamhet, som fanns hos de som träffades den 4 december och drog upp riktlinjerna för den svenska hjälpverksamheten.
Notisen finns näst längst ner i spalt två - återges här förstorad. På grund av låg upplösning på den tillgängliga sidan blir kopian förhållandevis suddig, men det kan inte hjälpas. 


tisdag, mars 15, 2016

Finska barn 3-6 mars 1942

DN notiser mars 1942


Tisdagen den 3 mars 1942
Finska barn åka hit med tåg för att
läggas in på sjukhus.
Två sjuktransporter i veckan över Haparanda
Den långa och strapatsrika resan genom Ålands havs isbarriärer har inte förmått knäcka de 600 barn som kommo med ”Heimdall” och ”Arcturus”. Hjälpkommitténs chefsläkare, d;r Sterner, konstaterar, sedan undersökningarna avslutats, att hälsotillståndet bland barnen är tillfredsställande.
De voro mycket trötta på kvällen vid ankomsten, men redan nästa morgon hade de piggnat till och visade en öronbedövande livsglädje. Några förkylningsfall har man haft, men inte några allvarligare sjukdomar. Tisdag kväll anträdde de första kontingenterna sin resa ut i landet, och onsdag morgon få fosterföräldrar i Stockholm, som fått telefonunderrättelse från Hjälpkommittén avhämta sina skyddslingar.
På söndagen anlände till Haparanda en kontingent på 87 barn, som omedelbart fortsatte till Gävle, där de undergå vederbörliga undersökningar innan de fördelas På måndagen kommo 151 barn som stanna i Boden för undersökning.
På torsdag kommer också över Haparanda en sjuktransport med 27 småttingar, som skola läggas in på svenska sjukhus. Det är meningen att i fortsättningen två järnvägsvagnar i veckan med sjuka barn skola komma över Haparanda till ishindren i Ålands hav ej längre omöjliggöra att sjövägen kan tas i anspråk.
…. (Artikeln redovisar dessutom några inbetalda gåvobelopp till finska barn och invalider.)


Onsdagen den 4 mars 1942
1000 finska barn hit på ett dygn.
Sent på tisdagskvällen komma de båda Finlandsbåtarna ”Arcturus och ”Heimdall” in till Skeppsbron med fulltaliga kontingenter av Finlandsbarn, sammanlagt 600 stycken. Resan har varit i allo lyckosam och gått efter förhållandena snabbt. Barnen föras i land till genomgångsförläggningarna tidigt på onsdagsmorgonen.
På onsdagsmorgonen kommer också till Haparanda det väntade extratåget med 541 finska barn ombord.[1] Varför hjälpkommittén på en gång fått motta mer än 1.000 barn under senaste dygnet.
Med de speciella transporterna av sjuka barn har det hittills kommit sammanlagt 200 små patienter, som nu vårdas på svenska barnsjukhus. Doktor Sterner meddelar att ett femtiotal  barnsjukhus och konvalescenthem tagits i bruk.
Det behövs apelsiner till genomgångsförläggningarna i Stockholm nu när det blir fullt hus igen. Apelsinerna äro kanske en smula lyxbetonad kost i dessa tider, men de äro dessutom en förstklassig medicin mot följden av en knapp och enformig diet och mottas med stormande glädje av barnen. Vänliga människor som skänka apelsiner till Anglais kunna vara förvissade om att de ge barnen verkliga högtidsstunder.

Stockholms Kvinnoberedskap
Har givit ett enkelt kafferep för Syarmén som under fyra veckor arbetat för Finlands barn. Fru Juhlin-Dannfelt riktade ett tack till alla frivilliga krafter som under de fyra arbetsveckorna åstadkommit så många förstklassig plagg, sammanlagt 2 537 stycken. Dessutom har Stockholms Kvinnoberedskaps stickarmé stickat 1 328 barnbyxor, 618 par strumpor, 482 par sockor och 55 par vantar. Kläderna ha fördelats på övergångshemmen i Anglais, Stureby och Boden.
Då behovet av barnkläder på dessa hem för tillfället är fyllt, gör kvinnoberedskapen nu ett uppehåll i arbetet. Man väntar emellertid att när isarna gå upp ytterligare stora kontingenter finska barn komma hit, och det är därför meningen att återuppta arbetet efter påsk.

Finlands barn
Insamlingarna för Finlands barn på Aga och Aga-Baltic ha resulterat i att 20.673 kr. tecknats. Agas styrelse har ställt lika mycket till förfogande. Pengarna skola i första hand användas till att gemensamt med Lidingö stad driva hemmet för finska barn vid Gångsätra gård. Dit väntas den första kontingenten barn, 37 stycken, om söndag. Hemmet kan ta betydligt fler och man räknar med att senare få flera barngrupper.



Torsdagen den 5 mars 1942
552 finska barn här
Strax efter kl. 7 på onsdagen började de finska barnen föras i land från Finlandsbåtarna ”Arcturus” och ”Heimdall”, vilka till följd av ishinder i Stockholmsskärgården komma till Skeppsbron först vid 2-tiden på natten till onsdagen. Båtarna hade tillsammans 552 barn, av vilka 380 fördes till Anglais och resten till Stureby.[2]
Vi veckoskiftet väntas nu en mindre kontingent finska barn till Stockholm med ”Bore”. Sedan kommer det inga barn förrän i mitten av nästa vecka, då ”Arcturus” och ”Heimdall” anlända med nya kontingenter.[3]
"Småttingarna till bords" på Uppsala domkyrkoförsamlings  barnhem 
för finska flyktingbarn, Linnégatan 16, Uppsala mars 1942.
Det var övervägande barn från de västra och sydvästra delar av Finland som komma nu. De största grupperna på ”Arcturus” voro från Suolahti, Jyväskylä och Vasa, och smärre grupper komma från Ilmajoki, Kurikka, Åbo och Björneborg. Några barn kommo också bortifrån Sordavala vid Ladoga. ”Heimdall” hade mest barn från Åbo och trakterna där omkring, och många av dem tala svenska.
Undersökningen av barnen hade under onsdagen inte stort mer än påbörjats, men hjälpkommitténs chefsläkare, d:r Sterner,  kunde redan då tala om att barnen verkade klena och ömtåliga. De äro i stort behov av  noggrann och förståndig omvårdnad tills de hämtat nya krafter.
På onsdagen fick hjälpkommittén från Sveriges handelsträdgårdsmästarförbund 1,756 kr. AB Hammarbylampan och Tidaholms mejeriförening skänkte vardera 1.000 kr.


Fredagen den 6 mars 1942
Sjuka finska barn till Kristianstad
25 à 30 sjuka finska barn skola beredas vård vid Centrallasarettet i Kristianstad. Lasarettsdirektionen har nämligen gratis upplåtit lokaler inom lasarettet till detta ändamål, och barnen få vård för samma pris som länets egna patienter. Genom en donation på 15.000 kr. av A.-B. Mårten Pehrssons valsqvarn, Kristianstad, synes driften säkrad för ungefär ett halvår framåt. Läkare vid sjukhuset är lasarettsläkaren vid barnavdelningen i Kristianstad, med.d:r Per Selander.
Barnen anlända i dagarna.



[1] Tågtransporten till Haparanda är väl beskriven från starten den 1:a till omlastningen i Haparanda den 4:e mars. Detta finns i ett annat blogginlägg: läs här.
[2] Det hade tidigare hänt att de båda båtarna fastnat i isen. Först efter en hel vecka i isens grepp kom båtarna i till Stockholm samtidigt den 31 januari. Läs mer om ”Heimdalls” vecka i isen här. Båtarna hade normalt avgångar från Åbo skilda dagar men efter januarihändelsen avgick man tydligen samtidigt denna kalla och isiga vinter.
 [3] Det är troligt att barnen som finns på fotot anlände till Stockholm med en av båtarna. Efter några dagars karantän på Anglais blir en grupp om drygt 30 barn skickade till Uppsala - några kommer till det lilla barnhemmet hos domkyrkoförsamlingen.

söndag, mars 13, 2016

FInska barn 1940

Blogginlägg om Vinterkrigets barn - framför allt deras hemresor får en beskrivning som inte tidigare vart särskilt känd. Se startsidans flikar längst upp - fliken Finska barn 1940 innehåller ett läsvärt dokument.

lördag, mars 12, 2016

Finska barn den 12 mars

Finska barn i DN arkivet

Dagens Nyheter torsdagen den 12 mars 1942


(forts. från sid. 1)
under vinterkriget. Då man har billig arbetskraft till förfogande och levererar maten till hemmen utan att hålla några matsalar, har kostnaden kunnat nedbringas till 30 öre för en närande måltid av varierande sammansättning. Organisationen, som hittills trätt i verksamhet endast i Helsingfors, avser i första skedet bespisning av 2.500 barn under 4 månader och omspänner utom huvudstaden även Tammerfors, Kotka,  Viborg och Suojärvi. Omkring 150 000 kr. beräknas gå åt för att finansiera den första perioden.[1]
Arrangemanget har ur finsk synpunkt den stora fördelen att finnarna kunna behålla sina barn hemma, vilket man även under nuvarande förhållanden är mycket angelägna om, säger advokat Östberg. Karakteristiskt för livet i Finland är att även Viborg och Suojärvi i de återerövrade karelska områdena redan fått sitt barnproblem: på vardera platsen komma 300 barn  att utspisas genom den nya organisationen.
Allmänt sett ligga fördelarna i det smidiga systemet, vars ändpunkt är den färdiga maträtten, medan t.ex. fadderpengarna bindas av den snäva ransoneringen och sakna resurser utan för denna, då de flesta oransonerade varor betinga skyhöga priser i Finland. Vi hoppas inom kort kunna avsevärt utvidga bespisningarnas antal.
Över 10.000 barn här.
Barnöverflyttningen till Sverige har i dagarna passerat 10 000-strecket, men ligger till följd av transportsvårigheter, alltjämt en månad efter det beräknade programmet; ytterligare 10 000 hem i Sverige stå öppna för finska barn, och vi ha det ibland bekymmersamt att lugna de otåliga länsombuden.
Barncentraler äro för närvarande i verksamhet i Stockholm, Boden, Örebro och Gävle och även Göteborg har erbjudit sig att medverka, men den ligger väl långt borta och får för övrigt snart mycket att göra med de franska och belgiska barn som väntas hit.
För en vecka sedan anlände till Boden det extratåg med 560 barn, största transporten hittills. De inledande undersökningarna ger vid handen att barnen i regel äro i gott tillstånd, fastän medtagna av livsmedelsbrist. En ganska allmän iakttagelse har kunnat göras – barnen få ofta feber kort efter ankomsten till Sverige och måste vårdas omkring ett dygn, varefter febern försvinner. Det förefaller som en långvarig anspänning fått sin utlösning på detta sätt, och feberfallen ha delvis trasslat till vår organisation för vidaretransporter. Men allting går att bemästra.

Klinikbuss under byggnad.[2]
Hr Östberg nämner slutligen att en klinikbuss nu håller på att utrustas för Finlands räkning. Den har inköpts från spårvägen – en av dess större typer – och skall utrustas med bl.a. liggplatser för läkare och två sköterskor samt förråd av medicin, vitaminpreparat och torrmjölk.  Bussen skall användas av d:r Z. Eriksson-Lihr för resor i Karelen och Fjärrkarelen och väntas träda i trafik så snart snön försvunnit.

Dagens Nyheter torsdagen den 12 mars 1942
500 finska barn
lämnade på onsdagen Bodens genomgångshem för att resa vidare till sina fosterhem i olika delar av Sverige. Barnen ha för observation tillbringat fyra dagar upp till en vecka på genomgångshemmet.

Samma dag
I en dagligen återkommande spalt – Radiospalten – kommenteras helt kort radioprogrammen från dagen innan, och här hittades dessa rader:
Dagens Eko tog upp om man så vill, samma linje: ”10 000 finska barn finns nu  i landet, och varje föräldrapar står inför det dubbla offret, att dels ta emot ett barn – dels i sinom tid avstå från barnet.” [3]



[1] Barnbespisningen var en viktig beståndsdel i Hjälpkommitténs olika insatser för finska barn. För en mycket låg kostnad kunde många finska barn få åtminstone ett mål mat om dagen. Det var dock enligt Pertti Kavén omtvistat i Finland. Möjligen kunde det vara så att kvinnornas arbetskraft på hemmafronten underlättades när barnen togs om hand i Sverige? På annan plats har jag antecknat följande om 1942 års svenska barnbespisning: 
Under bespisningsperioden 1 mars – 31 augusti 1942 utdelades 539.895 matportioner på 23 olika orter i Finland. Barnbespisningen var under hösten 1942 nedlagd utom i Karelen. Den 4 januari 1943 upptogs bespisningen på nytt. 10.000 barn skola utspisas under 6 månader.  
Läs mera här.

[2] Om denna buss vet man i allmänhet inte något om, men den hade en mycket stor betydelse för hälsotillståndet bland tiotusentals finska barn. Jag har gjort ett något större arbete om denna ambulerande klinik. Det går att läsa om den under en flik överst på bloggens startsida.

[3] Den något raljanta kommentaren, skulle visa sig bli en bistrare verklighet för många finska barn och deras fosterföräldrar, än vad författaren kunde ana.









fredag, mars 11, 2016

Finska barn den 11 mars

Dagens Nyhets notiser om finska barn den 11 mars 

Dagens Nyheter måndagen  den 11 mars 1940[1]
400 finska barn kommo på söndagen.
Ett tåg med omkring 400 finska barn kom till Stockholm kl. 7.15 på söndagen. Kontingenten, som mottogs av representanter för Centrala Finlandshjälpen, med fru Elsa Cedergren i spetsen, kommer att stanna i Stockholm ett par dagar för att därefter fördelas över landet. Vid månadens slut beräknas sammanlagt omkring 10.000 finska barn ha anlänt till Sverige. I denna siffra äro inräknade de som skola stanna i Danmark och Norge.

Dagens Nyheter onsdagen den 11 mars 1942
Finlandssoaré.
I KFUM arrangerades på tisdagsaftonen en Finlandssoaré för hjälp åt Finlands barn. Ungdomar ur Engelbrekts församling svarade för programmet.
Hjälpkommitténs ordförande, överdirektör Hardy Göransson, talade om hjälpverksamheten för Finlands barn och nämnde några siffror. Hittills ha 10.500 barn förts över till Sverige, och tusentals fosterhem vänta ännu på skyddslingar. Därjämte ha 300 sjuka barn förts hit, och man hoppas kunna föra över ytterligare 700. För kommitténs pengar har också arrangerats utspisning i Finland av 2.400 barn.
Fältpastor Åkerhielm berättade intryck från sin verksamhet vid Hangöfronten. I övrigt medverkade fröken Birgit Schullberg-Stenberg med sång, ackompanjerad av fröken Greta Nilsson. Engelbrekts ungdomskör under ledning av fil.kand. Åke Åhlén.

Dagens Nyheter lördagen den 11 mars 1944
Trettonde barntåget från Finland.
En kontingent om 543 finska barn från Helsingfors och Borgå anlände på fredagsmorgonen till Haparanda med ett finskt Röda Kors-tåg om tolv boggievagnar.[2] Det var det trettonde evakueringståget. Efter utspisning överfördes barnen till svenskt tåg och i svenska lottors vård, varefter barnen fortsatte direkt till Stockholm. Sammanlagt 7.089 finska barn har nu via Haparanda anlänt till Sverige sedan den 12 februari.
Finska lasarettståget "Alarik"

Dagens Nyheter söndagen den 11 mars 1945
För Finlands barn
Den insamling till förmån för Finlands barn som Hjälpkommittén för Finlands barn sedan i oktober bedrivit genom de svenska skolbarnen har inbringat sammanlagt 461.535 kr. Insamlingen är det närmaste avslutad, och de sista redovisningarna kommer nu in till hjälpkommittén.[3]
Liksom vid tidigare insamlingar för Finlands och Norge har barnen sålt tioöreskuponger på s.k. flaggkort. De individuella resultaten har varit utomordentligt goda, och den bästa prestationen är 130 kort, d.v.s. 260 kr., som en Stockholmsflicka samlat in. De 300 bästa insamlarna blir ”flaggmästare” och skall få en särskild belöning.
Medlen skall användas för fortsatt barnbespisning i Finland, en hjälp som är mycket viktig och högt uppskattad, då livsmedelsläget alltmer försämrats och nu är synnerligen svårt. Hjälpkommittén riktar en maning om ytterligare stöd från allmänheten till ökad barnbespisning.



[1] Detta blev ett av de sista tågen till Sverige under vinterkirget. Tre dagar senare upphörde kriget, så det blev antalet 10 000 barn;  det blev ca 8 000 barn som total kom till Sverige denna tid.
[2] Det som här kallas Röda Kors-tåg var ett finska arméns sjuktransporttåg eller lasarettståg, som ofta också fungerade för barntransporter. Läs mer här: http://www.krigsbarn.com/2012/08/finska-sjuktag-och-barntag.html
[3] Det var mycket pengar skolbarnen samlade in till Finland. Observera att kriget mot Sovjet var slut sedan ett halvår tillbaka och finska barns hemresor hade påbörjats. Ännu pågick dock kriget i Lappland. 

torsdag, mars 10, 2016

Finska barn 10 mars

Notiser ur Dagens Nyheter den 10 mars

v  Söndagen den 10 mars 1940
För finska barn
”Det land våra bröder kämpar för. Glimtar från Finland i fred”, kallar Ellen Rydelius det kåseri hon och tillsammans med sin dotter Ria Wägner för Rädda Barnen håller i Borgarskolans stora sal tisdagen den 12 mars kl. 20. Kåseriet illustreras med talrika bilder från den resa i Finland de båda gjort. Finska skalder reciteras av skådespelerskan Nanny Westerlund-Serlachius  och tenoren Alf Afler inleder programmet med Suomis Sång. Dessutom medverkar kvartetten Synkopen med en del av sina kända nummer.
Hela behållningen tillfaller Rädda Barnens hjälpaktion för finska barn i Sverige.

v  Tisdagen den 10 mars 1942
Finska barn
Först på fredag eller lördag väntas några större kontingenter finska barn till Stockholm. De komma med båtar från Åbo. Ett 30-tal friska och 14 sjuka barn lämnade Helsingfors på måndagen med tåg. De komma till Haparanda på måndagen och till Stockholm på tisdagen. Tillsammans med dem väntas ett antal barn från Rovaniemi.
Blomsterförmedlingen har satt igång en insamling bland landets blomsterhandlare till förmån för Finlands barn. Föreningen har redan ett antal fadderbarn i Finland, och dessutom skall en del av de insamlade medlen användas till att underhålla finska barn i Sverige.

Konsert
till förmån för finska barn anordnar Engelbrekts kyrkliga ungdom i KFUM:s hörsal, Birger Jarlsgatan 35, i dag kl 20. Medverkande äro Engelbrekts ungdomskör under ledning av fil. kand. Åke Åhlén, amanuensen Helge Hano (uppläsning), konsertsångerskan Birgit Schöldberg-Stenberg, som sjunger Sibelius, och pianisten Greta Nilsson. Pastor Hans Åkerhielm talar över ämnet: ”Minnen från Finland”. Inledningsord av överdirektör Hardy Göransson. Biljetter vid ingången.

Till nordisk hjälp.
LO har beslutat anslå 100.000 kr. till Kommittén för nordiskt hjälparbete. Medlen skolan användas till hjälp åt nödlidande barn i Sverige, Norge och Finland.


v  Fredagen den 10 mars 1944
Lottorna räcker till
- Vi är nu lyckliga nog att kunna säga att vi med lottornas hjälp får behålla både vår genomgångsförläggning på Svea Livgarde och den nya på Maria Sjukhus, förklarar advokat Lars Östberg i Hjälpkommittén för Finlands barn med anledning av att personalbrist hotat avbryta arbetet vid en av de båda förläggningarna i Stockholm.
Chefen för Stockholms lottakår, fru Astrid Rudebäck, och chefen för Stockholms marinlottakår, fru Th. Hamilton, har nu kunnat arrangera det så, att lottorna räcker till för uppgifterna, och härigenom blir Hjälpkommittén i stånd att i fortsättningen härbärgera 1.200 barn i Stockholm under den tid som åtgår för läkarundersökning och karantän.
- Endast några få dagar har stått till disposition för att organisera denna verksamhet, och  bland lottorna finne det ju många som endast kan disponera morgon och kvällar. Det blir alltså till en mycket liten del av medlemskåren som man kan använda sig för att rekrytera den personal – omkring 400 à 500 pr vecka, vilka arbetar i skift – som behövs för att sköta en stor genomgångsförläggning. Organiserandet av barntransporterna har sedan i höst ej handhafts av lottaorganisationerna, men inom den närmaste tiden kommer de åter att läggas på en särskild transportlottaavdelning inom Hjälpkommittén.

Premiären för Maria Sjukhus blir på lördagseftermiddagen, då en kontingent på mellan 500 och 600 barn anländer till Stockholm norrifrån kl. 17.40. På söndag kväll eller måndag morgon kommer sedan nästa barntåg, vars resenärer förläggs på Svea Livgarde. På Stockholms lottakår och Stockholms marinlottakår är man säkerligen mycket tacksam för alla anmälningar från lottorna om frivillig medverkan vid dessa förläggningar.

För mer information se tidigare blogginlägg: